Det är vi som bestämmer

Hanna Wernbom som både koreograferade och framförde En lightprodukt (Trampolin 2008) tillsammans med Klara Rygileski kommenterade inlägget som ementhal skrev om evenemanget och kom med den eminenta frågeställningen "vem är du? Dansare, koreograf, dansintresserad?" och därför kände jag att det var på sin plats med en liten presentetion av mig och min medskribent.

Jag heter Alexandra och är 17 år gammal, på väg att avsluta IB-programmet på Aranäsgymnasiet. Utbildningen jag genomgått ger en mycket bred litterär grund då vi arbetat med både svenska och utländska verk på både svenska och engelska. Mitt intresse för litteratur och det skrivna ordet grundas delvis i detta, men är ett intresse jag närt sedan barnsben. Jag är hobbypoet med förkärlek för modern lyrik och väldigt förtjust i estradpoesi, som även fått min darriga stämma att ljuda i mikrofon någon gång. Jag trivs mycket bra på Hängmattan i Göteborg och är gärna moraliskt stöd åt vänner och bekanta som tävlar i poetry slam där. Min musiksmak är väldigt bred och täcker det mesta från Enya till Slipknot och tillbaka. Popen ligger mig extra varmt om hjärtat och konserter är vad som tinar min frusna själ under vintern och får den att glöda om sommaren. Dock spelar/sjunger jag inget på egen hand, av respekt för mina medmänniskor. När det gäller dans är jag väldigt bra på att titta på den men utförandet är för mig en gåta som min kropp inte tänker låta mig lösa enkelt. Inget jag utövar men njuter desto mer av att beskåda den, gärna lyrisk jazz men allt som hålls på hög nivå i dans är som choklad - fantastiskt.

(Förresten refrerar inläggets titel til en låt av allas vår älskade Laleh)